Karljohansvamp (Boletus edulis), även känd som stensopp, är en av de mest uppskattade matsvamparna i världen. Dess fasta konsistens och milda, nötliknande smak gör den till en favorit i många kök. Svampen har fått sitt svenska namn efter kung Karl XIV Johan, som introducerade den i Sverige på 1800-talet.
Den växer i både barr- och lövskogar, ofta i symbios med ek, bok, tall och gran. Bästa tiden att plocka Karljohansvamp är från juli till oktober, särskilt efter varma och fuktiga perioder. Den är lätt att känna igen med sin ljusbruna till mörkbruna hatt, kraftiga fot och rörlager på undersidan.
Så känner du igen Karljohansvamp
Karljohansvamp har ett antal tydliga kännetecken som gör den lätt att identifiera:
- Hatt: 5–25 cm bred, ljusbrun till mörkbrun, något klibbig vid fuktigt väder.
- Fot: Kraftig och knubbig, ljusbrun med ett tydligt vitt nätmönster på ovandelen.
- Rörlager: Vitt när svampen är ung, gulnar med tiden.
- Kött: Vitt, fast och ändrar inte färg vid snitt.
- Smak och doft: Mild och nötig med en behaglig arom.
Den vanligaste förväxlingssvampen är gallsoppen (Tylopilus felleus), som skiljer sig genom sin bitterhet och sitt mörkare nätmönster på foten. Gallsoppen är inte giftig, men kan förstöra en hel maträtt med sin beska smak.
Var och när växer Karljohansvamp?
Karljohansvamp förekommer över hela Skandinavien och trivs bäst i symbios med träd, särskilt ek, bok och tall. Den växer i både barr- och lövskogar och kan hittas i följande miljöer:
- Skogsmarker med mycket näring.
- I närheten av ek, bok, gran och tall.
- Särskilt riklig efter regniga perioder under sommaren och hösten.
Bästa tiden att plocka:
- Säsongen sträcker sig från juli till oktober.
- Störst chans att hitta stora mängder är efter varmt och fuktigt väder.
Näringsvärde och hälsofördelar med Karljohansvamp
Karljohansvamp är inte bara god utan också full av näringsämnen. Den innehåller en hög andel protein och fibrer samt viktiga vitaminer och mineraler.
Näringsinnehåll per 100 g färsk svamp:
- Energi: ca 30 kcal
- Protein: ca 3 g
- Kolhydrater: ca 5 g
- Fett: ca 0,5 g
- Fibrer: ca 2 g
- Mineraler: Kalium, fosfor, selen
- Vitaminer: B-vitaminer, särskilt B2 och B3
Den innehåller även antioxidanter som kan stärka immunförsvaret och skydda cellerna från skador.
Så lagar du mat med Karljohansvamp
Karljohansvamp är en mycket mångsidig ingrediens som kan användas på många sätt i köket. Den kan ätas färsk, torkad eller fryst och passar utmärkt i både enkla och avancerade rätter.
Tillagningsmetoder:
- Stekt: Skiva och stek i smör tills vätskan försvunnit och svampen fått en gyllene yta.
- Torkad: Ger en djupare smak och kan användas i såser, soppor och grytor.
- Grillad: Passar perfekt som tillbehör till kött och grönsaker.
- Risotto och pasta: En klassiker i italienska rätter.
Torkad Karljohansvamp kan även malas till svampmjöl och användas som krydda för att ge extra umamismak till matlagning.
Kan man odla Karljohansvamp?
Till skillnad från champinjoner och ostronskivling är det mycket svårt att odla Karljohansvamp eftersom den behöver bilda mykorrhiza med träd. Vissa försök har gjorts genom att inokulera träd med svampmycel, men det kan ta flera år innan svampen börjar växa.
Intressanta fakta om Karljohansvamp
- Kärt barn har många namn: Kallas ”Porcini” i Italien och ”Cèpe” i Frankrike.
- En av världens dyraste vildsvampar: I vissa länder säljs den för höga priser på marknader.
- Gillar inte larver: Till skillnad från många andra svampar är Karljohan ofta relativt fri från insektsangrepp.
- Kungen av svampar: I många europeiska länder anses den vara den finaste matsvampen.
Så förvarar du Karljohansvamp
För att bevara smaken och konsistensen kan Karljohansvamp förvaras på flera sätt:
- Färsk: Håller sig 2–3 dagar i kylen i en papperspåse.
- Fryst: Bör först förvällas och kan sedan frysas i upp till ett år.
- Torkad: Håller i flera år och blir ännu mer smakrik vid lagring.
Torkad Karljohansvamp är särskilt populär eftersom den bevarar sin arom och kan användas i mängder av rätter, från soppor till pastarätter.